I morgon är det ruvardag 11. Förra gången började jag blöda på den dagen. Hoppas jag klarar mig förbi den dagen utan blödning.
Just nu sitter jag ute och försöker njuta av solen och värmen. Men jag är så extremt trött att jag knappt kan hålla mig vaken. Har dessutom yrsel, huvudvärk och är allmänt pms:ig. Brukar må så här innan och under mens. Förutom tröttheten. Den är verkligen extrem. Har dock ingen molvärk. Något positivt iallafall.
Igår kväll bröt jag ihop och grät. Jag grät för allt känns jobbigt just nu. Att vara i ett ingemansland där rädslan för att få ett minus på teststickan är större än önskan om ett plus.
Detta har växt fram sen vi fick reda på att våra chanser har minskat ännu mer. Chansen att lyckas få ut spermier blir lägre för varje gång de går in i testiklarna. Det bildas brost där de tar proverna och det försvårar chanserna att hitta spermier. De ser inte med en gång om det finns några simmare.
Vem bloggar här då? När jag var 20 år träffade jag en underbar kille som jag idag är gift med. Idag är vi 36 respektive 39 år. Nu vill vi försöka få syskon till vår dotter som blev till genom ICSI efter sex års kämpande. Inga frysisar och ny klinik. Vi börjar om från början igen. Men den här gången har vi en referensram.
torsdag 17 september 2015
Ruvardag 10
Etiketter:
Andraresan,
ruvare
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Håller tummarna för att mensen håller sig borta och stickan visar på plus!
SvaraRaderaTack så mycket!
Radera