Är inne på dag 6 med Synarela och jag börjar bli så trött och seg i kroppen. Usch... Gillar inte att må så här. Skönt att veta vad det beror på och att det snart är över. Jag vet att jag borde ha gått ner i vikt innan vi startade detta försöket. Jag har ca 7-8 kg i övervikt. Om det hade varit ett hinder för en lyckad IVF/ICSI så borde ju kliniken sagt något. Men det gnager mig och jag har dåligt samvete för det. Tänk om! Det påverkar våra chanser. Nu får jag lägga fokus på att inte gå upp i vikt under behandlingen. Under förra resan (innan vi hade barn) gick jag upp dessa tråkiga kilona. Innan var jag normalviktig. Att jag gick upp i vikt var en kombination av behandlingarna, stress, dåliga matvanor pga att jag inte mådde bra.
Hej! Efter vårt tredje misslyckade försök i augusti frågade min sambo om våra vikter påverkade resultatet, jag låg nog på bmi 26.5 och han på 28, läkaren sa att det inte har någon avgörande roll men att det inte skadade om vi tänkte om lite med kost och sånt. Jag lyckades gå ner 5-6 kg under hösten till bmi 25, sambon kanske ett. På fjärde försöket i februari fick vi för första gången ett ET, men det fäste inte. Tror att läkarna skulle propsa mer på viktnedgång om det verkligen var det som avgör. Men nått jag reagerat på när jag läser olika ivf bloggar är att många av oss har några kilo extra... Det är svårt det där. Jag tänker att om man mår bra och inte lider av fetma borde det inte spela någon roll, men vad vet jag? /Malin
SvaraRaderaDet är satt en övre BMI-gräns för att få göra IVF, så vi får väl lita på läkarna. Men det är svårt att inte tvivla ibland. Vi ligger ungefär på samma BMI , vi och ni. Håller med dig om att att må bra och så vidare inte ska påverka resultatet. IVF är en komplicerad process. Känns som ett lotteri ibland. Vi har ju trots allt fått ok från klinikerna att det kan gå. Varför ska det vara så förbaskat svårt att lyckas då? Undrar hur IVF/ICSI kommer se ut i framtiden? Mer förfinad och kanske bättre resultat?
RaderaVikten behöver du inte oroa dig för, jag hade runt 27,5 i BMI när vi gjorde IVF som lyckades. Jag gick upp över 10 kg under tiden vi försökte bli gravida och kämpade, tror att det är väldigt vanligt eftersom man mår pissdåligt. Men självklart skadar det inte att försöka ta sig till en sund normalvikt, om inte annat för att må bättre rent psykiskt. När jag väl fick barn och mådde bättre än på länge så orkade ja äntligen ta tag i min träning igen, inte för vikten i huvudsak, utan för att få känna mig stark o frisk. Och som bonus gick jag ned 5-6 kg på ett halvår. Så jag tror på att vara snäll mot sig själv och sin kropp, och låta var sak ha sin tid. Det viktiga nu är att hitta en balans som funkar för just dig och som ger dig kraft att orka syskonförsök. Lycka till & pepp!
SvaraRaderaTack så mycket. Så skönt att läsa att det är fler som är/varit i samma situation. ☺
Radera