Officiella testdagen

Då var det äntligen onsdag, 17/6 och testdag. Det kändes bra att även detta test visade negativt. För tänk om det vore positivt. Vilket hån!!!
Här har jag haft mensvärk och rikliga blödningar sen i fredags. Finns inte en chans att ett embryo har överlevt. Då hade det varit ett tidigt missfall och det vore en sorg värre än ett minus på stickan tycker jag.
Har idag varit i kontakt med kliniken och ska starta igen i början av aug. Ska få hem protokoll och recept på mediciner. Så är vi startklara när det är dags.

Även om vi var inställda på detta så finns det tankar, funderingar och känslor. Att säga något annat vore att ljuga. Nu väntar midsommar och om tre veckor blir det semester. Jag längtar! ☺

Dagen då hoppet försvann

Idag är det ruvardag 12. Min känsla jag hade igår var tyvärr rätt. Mensvärken blev starkare och de rosa flytningarna har idag gått över till färskt blod. Grav.testet visade sitt elaka Inte gravid. Jag ska testa på onsdag 17 juni och sen ringa kliniken. Vi får nu ladda om under sommaren och köra igång igen i aug.

Ruvardag 11

Idag är det fjorton dagar sen äggplocket. Jag hade bestämt mig för att tjuvtesta i morse. Så snopen jag blev när jag misslyckades totalt att pricka stickan. Jag kissade för långt upp på den eller om det var något annat fel på den. Så det blev inget resultat överhuvudtaget. Så jag går fortfarande i ovisshet. Det blir en sväng till Apoteket efter jobbet och inhandla TVÅ nya digitaltest. Jag gillar att man får ett klart och tydligt besked i skärmen. Nästa gång jag ska testa ska jag kissa i mugg och doppa stickan i den. Jag har en rastlöshet och olustkänsla i kroppen. Känns lite bättre nu efter en löprunda på rasten. Har en dov känsla i magen. Kan inte sätta fingret på hur det känns. Kan var tarmarna som spökar. Blivit gasig av Lutinus. Jag lär bli varse om hur det står till med mig inom ett par dagar. Den 17 juni är officiella testdagen.

Ruvardag 9

Jag ljuger om jag säger att jag inte tänker så mycket på situationen vi befinner oss i. Jag gör det där som egentligen är helt meningslöst. Jag analyserar biverkningar. Progesteron (jag använder Lutinus som innehåller det)  som hjälper till att skapa en optimal miljö i livmodern ger symptom och biverkningar som är som gravsymtom. Så det är egentligen helt meningslöst att ödsla tid på det. Men på något sätt ger det mig sinnesro. Funderar på att tjuvtesta i helgen.

Jag tar mina Lutinus 3 ggr på dag och jag börjar vänja mig vid att det rinner ut. Men det är fortfarande lite så där. Speciellt nu när värmen kommer. Känner mig inte fräsch. Urk.... Men det är värt det om detta leder till en graviditet.

Symtom/biverkningar just idag:
Lätt mensvärk, huvudvärk, illamående
Trött
Uppkörd och gasig
Ömmande bröst
Floder av flytningar

Väntan på testdag är tortyr. Jag har varit så nära att tjuvtesta innan i veckan. Men jag vet att det borde jag inte göra. Det finns ett testdatum av en anledning.

Nu hoppas jag att denna sista veckan går fort och att mensen lyser med sin frånvaro.

Ruvardag 3

Det känns som att jag har ruvat i en evighet nu. Jag är inne på ruvardag 3 och har snarare en evighet kvar till testdag. Vill ha detta överstökat. Vi kommer bli gladare än gladast om det lilla livet valde att stanna kvar och bosätta sig. Men vi är helt inställda på att köra igång igen efter semester.
Nu över till läkemedel:
Att ta Lutinus är så där roligt. Men det ska minska risken för missfall, så jag stoppar upp en tablett tre ggr dagligen. Det är lite äckligt när resterna rinner ut. Känns som om jag kissar på mig eller får mensblödning. Besök på toa och byte av trosskydd sker flera ggr per dag.

Svullnaden i äggstockarna har gått ner, så jag har inte ont längre. Ett par jobbiga biverkningar av Lutinus har jag fått. Jag känner mig lite illamående nästan hela tiden. Har ingen vidare aptit. Det som är värst är den extrema tröttheten. Idag har jag varit ledig från jobbet (ska jobba helgen) och fm var en kamp mot sömnen. Jag somnade nästan ståendes.

Hoppas dagarna fram till testdag går fort.

ET-dag

Himmel vad nervösa vi har varit under morgon. Kliniken ringer på morgonen på ET-dag om det inte blir något. Ingen ringde så vi åkte till Malmö.
Vi hoppades att det skulle finnas något/några embryon som de kunde frysa.

Av 19 blåsor, fanns det 10 ägg. Bara 5 ägg var mogna och ENDAST 1 blev befruktat.

Besvikelsen är stor, trots att jag fick tillbaka ett jättefint embryo. Jag räknar kallt med att få göra om allt i augusti.

Nu hem och smälta detta och hitta tron på det lilla embryot som simmar omkring där inne.