Vem kunde tro i början av året att jag skulle vara höggravid i slutet av året. Inte jag iallafall. Men jag har en kollega som stenhårt trodde att 2016 blir vårt år. Jag är glad att hon hade rätt.
Det känns lika fantastiskt att det lyckades ännu en gång. Trots att vi inte har oddsen på vår sida.
Jag mår ok. Äter fortfarande medicin mot illamåendet. Annars ligger alla värden bra och jag har inte lagt på mig en massa vikt. Är inte svullen om benen, men använder stödstrumpor för att minska kramperna i benen.
Nu är det ca 6-8 veckor kvar sen kommer lilla miraklet ut. Vi var på tillväxtultraljud häromveckan och allt såg bra ut. Bebisen ligger på rätt håll, vilket känns. Den vägde något mindre än medel, men helt inom marginalen. Det är positivt att den väger lite mindre för har man graviditetsdiabetes så finns det risk att bebisen blir stor.
Barnmorskan undrade om vi visste vilket kön bebisen har. Det vet vi inte så vi tittade bort när hon mätte lårbenet. Jag tror att det är en pojke.
2017 blir året då vårt liv förändras för alltid. Vår familj ska gå från tre till fyra. Vi ska få ett barn till. Ett till barn att älska och få följa genom livet.
Tänk vad härligt att det är så kort tid kvar nu! Vi firar nyår i Lindvallen (Sälen) och har åkt skidor hela dan, sonen är nu bättre än sin pappa. 2016 har bjudit på både toppar och dalar. Vi får se vad 2017 för med sig till oss. Gott Nytt år! /Malin
SvaraRadera